Ingenting andas insikt

Emellanåt sätter jag mig i rollen av en utomstående betraktare på tillfälligt besök i vår civilisation. Det skärper observationsförmågan. När jag rör mig runt i olika miljöer - lattecaféer, barer shoppinggallerior - är det förfärat svårt att se några tecken till uppvaknande. Ingenting andas insikt om att det mesta av de materiella excesser som vi nu ser som naturgivna mycket snart kan vara historia. Ändå. I samma stund oljeepoken går in i sitt skymningsland inleds den reträtt där dessa "självklarheter" försvinner ur våra liv. Vi kommer då att stifta bekantskap med omständigheter som senast gällde under 1800-talet - före tillväxt och konsumtionsyrans engångsurladdning.

Vi är alla en del av denna kollektiva förnekelse (eller ovetskap) till hur vi lever, samtidigt är det inte helt oförståeligt då de flesta bara försöker få sin vardag att fungera. Men vi måste verkligen se över våra prioriteringar, och hitta konkreta exempel på hur vi kan förändra vårt leverne!! Men vem vet, de flesta civilisationer har ju någon gång gått under, kanske är det snart dags för oss ;) eller så går vi med i nån soldyrkande sekt och roar oss den sista tiden ;D))



ps. du börjar låta som en lärd :) ds.