Fredag! Och jag är (typ) klar med mitt PM, om än inte helt nöjd. Ikväll ska jag dansa med mitt MJ-crew, och så fort jag får på mig min gamla kroppsstrumpa blir jag nostalgiskt nerkärad i estet-tiden. Jag tänker: Om jag inte kan vara en fulländad akademiker kan jag i alla fall le ett show-leende och vara dramatisk perfekt genom hela proceduren. Tack, Dans-Eva för en visdom utan dess like.