Ryggskott/inflammation/överansträngning. Något utav det, jag hade säkert haft en aning om sjukgymnasten ringt tillbaka. Jag som har en privatägd vårdcentral borde kunna vänta mig bättre vård (eller hur var det nu igen?).

 

Igår och idag har jag inte kunnat gå, utan har stött mig på Marcus, åkt i datastolen eller krupit på alla fyra. Nu är det lite bättre och jag kan ta mig fram, sakta, sakta. Inatt grät jag för att det gjorde så ont, men också för att jag nojade upp mig över c-uppsatsen som jag har svårt att sitta upp framför datorn och skriva på.

 

Hela situationen påminner mig onekligen om slutproduktionen i estet då jag tappade rösten 1 och en halv vecka innan premiären. Förhoppningsvis sker samma tillfriskningsunder som då; jag fick tillbaka rösten på premiär-dagen. Men jag skulle föredra att smärtan försvinner ett tag innan dagen före inlämning, det skulle nämligen inte hjälpa mig särskilt mycket.