Dust

Glass och sommarvärme. Lov och mysiga stunder med vänner.

Men fortfarande växer maten i munnen på mig och jag vill krypa ihop i fosterställning. Allt är platt, jag behöver en till dimension till mitt liv. Det känns som att jag andas damm.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0